Integrationen belyst ur flera
olika perspektiv på årets KEFU-dag
Professor Dick Harrisson talade om invandringens betydelse för det moderna
Sveriges framväxt.
Temat för årets KEFU-dag, som hölls den 2 juni i ett soligt Lund, var
”Tänk om integrationen” och moderatorn Johan Wester lotsade intresserat
och engagerat både medverkande talare och publiken genom dagens
välfyllda program.
Först ut var Dick Harrisson, professor i historia vid Lunds
universitet, som gav en rad exempel på hur mycket invandringen genom
århundraden betytt för Sveriges utveckling.
Han berättade bland annat att området runt Sjöbo befolkades av vender,
eller nordpolacker, i slutet av vikingatiden och att denna befolkning
kom att utgöra Sjöbos urbefolkning. Ett faktum Harrisson menar helt har
glömts bort eftersom det inte riktigt passar in i mångas bild av
hembygden och vad som är ursprungligt.
Han nämnde också invandringsvågen som inföll från
mitten av 1200-talet och framåt, då väldigt många tyskar flyttade till Sverige för
att bland annat verka som myntare, hantverkare, köpmän, fogdar och
präster. Tyska invandare fick sedan under flera hundra år en enorm
betydelse för det svenska kungariket.
Läs
mer
|
Mer byråkratisering när
storstäderna växer
Mikel Hellström
(t.v) och Ulf Ramberg
Antalet invånare i Stockholm, Göteborg och
Malmö stiger kraftigt. I en ny rapport
beskriver Mikael Hellström och Ulf Ramberg (KEFU och företagsekonomiska
institutionen i Lund) vilka kapacitetsutmaningar detta innebär och
analyserar på vilket sätt städernas styrning påverkats av dessa
kapacitetsutmaningar.
Projektet ingår i det nationella kommunforskningsprogrammet Natkom 2, som varit
inriktat på forskning om kommunal resursanpassning och
verksamhetsutveckling och som nu är inne i sin slutfas.
– Det har varit ett roligt och spännande projekt där vi har lärt oss
mycket, säger Ulf Ramberg. Vår förhoppning är också att politiker och
tjänstemän i andra kommuner än storstäderna kan finna rapporten
intressant.
I studien framkommer att det visserligen finns likheter mellan hur
storstäderna arbetar med sina kapacitetsutmaningar, men också att
städerna brottas med lite olika problem och att åtgärderna för att
komma tillrätta med dessa varierar med städernas olika
styrförutsättningar.
Läs mer
|
Högst
personligt:
Är det någon skillnad – egentligen?
Lise Bröndum,
ekonomidirektör, Lunds universitet
Hur stor är skillnaden egentligen mellan statlig och kommunal
ekonomistyrning och kultur? En liten betraktelse följer nedan från en
som ”bytt sida”.
För sex år sedan fattade jag beslutet att efter 29 år i den kommunala
sektorn byta bransch till staten och myndighetsvärlden, närmare bestämt
som ekonomidirektör på Lunds universitet.
Jag hade jobbat i olika kommuner med ekonomifrågor, de flesta av alla
29 åren som ekonomichef, med alla de frågor som kan dyka upp på en
kommunal ekonoms/ekonomichefs bord. Jag hade ett stort och spännande
nätverk och kände mig som fisken i vattnet i de flesta sammanhang.
De två sista kommunala åren var jag chef för
Gymnasie- och vuxenutbildning i Eslöv och lämnade därmed ekonomens
värld. Det sistnämnda jobbet var mycket spännande och intressant, även
det på sätt och vis ett branschbyte. Att jag redan efter två år beslöt
lämna det uppdraget berodde på att både nedgången av antalet
gymnasieungdomar och det fria valet att välja gymnasieskola slog igenom
med full kraft i Eslöv.
Läs mer
|
Oftast bristande
kvalitet på särredovisningen av kommunernas tekniska verksamheter
Mattias
Haraldsson är verksam vid företagsekonomiska institionen,
Ekonomihögskolan i Lund.
I sin nyligen framlagda doktorsavhandling behandlar Mattias Haraldsson
redovisningspraxis och revision inom kommunal renhållning och vatten-
och avloppsverksamhet. Här framkommer bland annat att rapporteringen
generellt håller ganska låg kvalitet och att den dessutom ser väldigt
olika ut runt om i landet.
– Det är viktigt att man som medborgare och abonnent kan följa upp hur
kommunerna sätter sina priser utifrån sina kostnader, så att dessa inte
gör en vinst på monopolkundernas bekostnad, säger Mattias Haraldsson.
Därför behövs en särredovisning av deras ekonomi och jag har i
avhandlingen studerat hur man arbetar med detta, hur man följer
normeringen och hur transparent redovisningen är.
Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling med fyra artiklar, där de
tre första ur olika infallsvinklar behandlar redovisningen av
kommunernas avgiftsfinansierade tekniska verksamheter, medan den fjärde
artikeln handlar om skillnader i hur mycket resurser som rent allmänt
läggs på kommunal revison i de svenska kommunerna.
Läs mer
|
Innovationskurs för
ledare inom kollektivtrafiken
Helena Svensson är
utbildningskoordinator på K2 i Lund och kontakpersson för den nya
kursen.
En ökad innovationskraft anses viktig för att kollektivtrafiken ska
kunna
fortsätta att utvecklas och bli mer attraktiv. Men
kollektivtrafikbranschen har hittills inte riktigt tagit till sig
forskningsresultat och utnyttjat spjutspetsutveckling i samma
utsträckning som många andra branscher.
I oktober startar därför en kurs för beslutsfattare inom
kollektivtrafiken som syftar till att ge deltagarna just sådana
kunskaper och insikter som kan stimulera till innovation.
– Genom inspirerande föreläsningar och workshops kommer deltagarna att
bli triggade att
tänka innovativt och få möjlighet att testa nya idéer på varandra och
på branschen, säger Helena Svensson, utbildningskoordinator på K2.
Förhoppningen är att de projektarbeten som ska genomföras i
förlängningen kan ge avtryck i hela branschen.
Läs
mer
|
Program och slutgiltiga datum för höstens
PUCK
Programmet för den nya
och omarbetade versionen av PUCK – Professionell uppdatering för
ekonomer/controller i kommuner och landsting är nu slutgiltigt
fastställt.
Här följer datumen för de fem kurstillfällena:
9-10 november 2016
Projektstart och omvärldsanalys
7-8 december 2016
Ekonomens och dess roller
1-2 februari
2017
Ekonomens och dess roller
16-17 mars 2017
Ekonomen i ledningsarbetet
20-21 april 2017,
Ekonomen i ledningsarbetet
Utbildningen avslutas med en högtidlig diplomering av deltagarna.
Läs
mer
|
___________________________________
|
___________________________________
|
Kurser hösten 2016
Lära genom
jämförelser
Medverkande: Ulf
Ramberg och Mikael Hellström
Tid och plats meddelas senare
Ekonomi för
verksamhetsansvariga
Medverkande: Caroline
Hellström, Mikael Hellström och Ulf Ramberg
Tid och plats meddelas senare
Ny ekonom i
kommuner och landsting
Medverkande: Ulf Ramberg och Torbjörn Tagesson
Tid och plats meddelas senare
Seminarier hösten 2016
Utvärdering av vårdval
Medverkande: Anders Anell
Tid och plats meddelas senare
Erfarenheter av
uppghandling
– att lära av varandra
Medverkande: Hans Knutsson och Anna Thomasson
Tid och plats meddelas senare
Redovisningens
språk i kommunal redovisning
Medverkande: Niklas Sandell och Peter Svensson
Tid och plats meddelas senare
|
|