Ser mailet konstigt ut? Klicka här för att läsa det i din webbläsare!

 
Maj 2017
Uppföljningssystem som bidrar till bättre beslut i vården

Anders Anell

I ett nytt KEFU-projekt ska professor Anders Anell utveckla en modell för hur uppföljningen av indikatorer i vården förutom för olika typer av ansvarsutkrävande kan användas för organisatoriskt lärande. Som studieobjekt används svensk cancervård på nationell, regional och lokal nivå.

Uppföljning av kvalitet och prestationer i den offentliga sektorn, inte minst inom vården har blivit allt vanligare under de senaste decennierna. Dels för att det blivit enklare att få fram information i takt med en ökad digitalisering, dels för att intresset ökar för vad skattebetalarna faktiskt får för sina pengar.

– Men det finns en tendens till att man först ser vad som är möjligt att följa upp med olika indikatorer och sedan bestämmer sig för vad uppföljningen ska användas till, säger Anders Anell. För en forskare vore det mer naturligt att först bestämma sig för vad syftet är med uppföljningen. Syftet bestämmer nämligen vilka indikatorer som är mer eller mindre bra, vilka egenskaper de har, och vad man ska tänka på när man använder dem. 



Läs mer

Chefskapets betydelse för att få sjuksköterskor att stanna


Johanna Alfvén

Ett allmänt problem på många sjukhus är att sjuksköterskor upplever att de har en så ansträngd arbetssituation att de väljer att lämna sin anställning för att söka sig någon annanstans. Bristen på sjuksköterskor leder till svårigheter att upprätthålla bemanningen på vårdavdelningarna, vilket ofta resulterar i ett reducerat antal vårdplatser. Johanna Alfvén, doktorand i företagsekonomi på Ekonomihögskolan i Lund, undersöker vilka förutsättningar det finns för att bedriva chefskap på avdelningarna och hur det påverkar personalomsättningen.

– Min hypotes är att enhetschefen har en nyckelroll, att givna förutsättningar för enhetschefer möjliggör etableringen av goda relationer på arbetsplatsen, säger Johanna Alfvén, som räknar med att lägga fram sin avhandling om två år.

Teoretiskt utgår Johanna Alfvén till stor del från den amerikanske ekonomen Albert O. Hirschman som i sin mest kända bok Exit, Voice and Loyalty (i svensk översättning Sorti eller protest: en fråga om lojaliteter) nämner olika möjligheter att utöva inflytande inom en organisation.


Läs mer

Högst personligt:
Lärdomar av andra sidan – hur drar vi den bästa nyttan av olikheter i förutsättningarna mellan offentlig och privat verksamhet?


Samuel Sköld, Ekonomichef, Bjuvs Kommun

Efter 14 månader i rollen som ekonomichef i kommunal verksamhet, efter 18 år inom näringslivet, är det intressant att reflektera kring vad som förenar och vad som skiljer mellan att arbeta i offentlig respektive privat verksamhet.

En övergripande analys är att det i näringslivet är fokus på intäkter och lönsamhet, medan det inom offentlig verksamhet är fokus på vad vi får för verksamhet och kvalitet för pengarna. Men det finns mer som förenar än som skiljer, mer att tjäna på att odla likheter än olikheter och, inte minst, det går att utvecklas genom att ta steget till andra sidan!

Det var med en skräckblandad förtjusning jag tog steget för att ta mig an en helt ny roll som ekonomichef i Bjuvs kommun.

Utmaningen var att lära sig en massa nya verksamheter, den kommunala kontexten (eller som många säger; särarten), kopplingen mot politiken, medborgare och offentligheten. Att det finns olikheter i förutsättningarna mellan privat och offentligt är självklart och något jag var beredd på när jag tog steget. Samtidigt gjorde jag förändringen för egen del just med inställningen att det finns mycket att lära från de olika perspektiven som kan vara nyttig såväl för personlig utveckling som för den organisation jag arbetar för.

Läs mer

Forskar om innovation offentlig sektor


Emmalisa Nantin, doktorand vid företagsekonomiska institutionen på Ekonomihögskolan i Lund

Emmalisa Nantin är sedan ett år doktorand på företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan i Lund. Hennes forskning handlar om innovation i den offentliga sektorn med särskilt fokus på VA-sektorn.

– Det finns inte så mycket forskning på VA-sektorn, den mesta forskningen om offentlig sektor är inriktad på vård, skola och omsorg, säger Emmalisa Nantin. Dessutom är det intressant att titta på den svenska VA-sektorn ur ett innovationsperspektiv eftersom Sverige ofta, inte minst från EU: sida, framhävs som ett av de ledande länderna inom innovation. Och statliga Vinnova satsar en hel del pengar på att främja innovation i VA-sektorn.

Som teoretisk överbyggnad för sitt avhandlingsarbete använder Emmalisa Nantin den teori som utvecklats om .

Den teorin är väldigt fokuserad på organisationsnivån, på organisationer som aktörer i nätverken. Det vill jag kombinera med att även studera individernas påverkan. Det är ju faktiskt individer som ingår i nätverken och deras personliga intressen och önskemål tror jag spelar en väl så stor roll i de innovationsprocesser som sker i nätverken. Sedan tittar jag även på organisationerna och hur de påverkar vad individerna kan och vill göra.



Läs mer

Hur EU:s statsstödsregler påverkar demokratin och det kommunala självstyret
Robert Wenglén
Linda Nyberg disputerade den 21 april

Det politiska handlingsutrymmet minskar när EU med sina statsstödsregler och komplexa juridiska regelverk sätter ramarna för vad politiker får göra. Och dessa statsstödsregler avspeglar att EU-kommissionen genomsyras av nyliberala tankar om konkurrens som ett bättre sätt att organisera samhället än genom politiska beslut. Det är några av slutsatserna i statsvetaren Linda Nybergs nyligen framlagda doktorsavhandling.

Det var när Lina Nyberg, som för några år sedan fick KEFUs uppsatspris, gjorde praktik på SKL som hon fick upp ögonen för hur EU:s upphandlingsregler påverkade den regionala och kommunala politiken.

– Jag blev mer och mer intresserad av idén om konkurrens som det som driver samhället framåt och att det blivit möjligt att stoppa politiska beslut med hänvisning till att konkurrensregler. Jag tyckte att det var ett främmande sätt att resonera för mig som statsvetare med det jag lärt mig om hur demokratin ser ut och tanken om att demokratin utgår från folket. Man kan säga att min avhandling handlar om relationen mellan dessa demokratiska idéer och idéer om konkurrens.


Läs mer
Styrelsemedlem som följt KEFU sedan starten
Robert Wenglén
Per Magnus Andersson

Vi fick en pratstund med Per Magnus Andersson, universitetslektor vid företagsekonomiska institutionen, som varit knuten till KEFU sedan starten och som i slutet av förra året lämnade sin plats KEFUs styrelse, där han suttit med i 26 år.

Hur ser din historia med KEFU ut?

– Det började egentligen redan innan KEFU bildades. Jag var tidigt intresserad av ekonomistyrning och när jag började skriva min avhandling kom jag att rikta in mig på den offentliga sektorn. Jag och Lennart Hansson, KEFUs tidigare forskningsledare, gjorde ett arbete tillsammans där vi bland annat studerade internprissättning och myndigheters agerande mot varandra. Sedan disputerade jag 1984, samma år som KEFU bildades. KEFU hade från början ett litet kansli centralt på universitetet men verksamheten flyttades efter ett par år till företagsekonomiska institutionen. Det var då jag började bli inblandad och några år senare, runt 1990, valdes jag in i styrelsen. Annars har jag fortsatt att arbeta med ekonomistyrningsfrågor både i privat och offentlig sektor.



Läs mer
KEFU-dagen 2017

Tisdag den 13 juni 2017

Årets KEFU-dag handlar om den kommunala framtiden. För att belysa denna görs med hjälp av forskare och praktiker nedslag inom olika områden såsom ekonomi, handel, kollektivtrafik, arbetsmarknad, robotics etc.

KEFU-dagen inleds med att Professor Peter Gärdenfors reflekterar över samspelet mellan människa och robot och blickar framåt. Därefter får vi vittnesmål från Jan Sturesson som under lång tid fått ta del av hur världstoppar samtalar om den kommande framtiden.

KEFU-dagen bjuder på flera andra spännande och intressanta framträdanden samt en avslutande debatt.

Dagens moderator är Johan Wester.

Hela programmet för KEFU-dagen kan läsas här.
Boken "Modernizing the Public Sector" släppt


Ett gäng glada författare firade i mars släppet av boken Modernizing the Public Sector – Scandinavian Perspectives som ges ut av förlaget Routledge. I boken medverkar även flera andra författare som inte kunde komma till releasepartyt.

På bilden ovan från vänster: Irvine Laplsey, Anna Thomasson, Robert Wenglén, Anna Häger Glenngård, Ulf Ramberg, Hans Knutsson, Alexander Paulsson, Ola Mattisson och Gert Paulsson.

Läs mer om boken

Kurser Våren 2017

Ekonomi för verksamhetsansvariga

Medverkande: Caroline Hellström, Mikael Hellström och Ulf Ramberg

Fredagen den 19 maj klockan 09:00 – 16:30




Seminarier Våren 2017


Koordinering och matchning inom hälso- och sjukvård - en värdeskapande
tjänst för hälso- och sjukvården

Medverkande:Lars Nordgren ochCatharina Wingner Leifland båda vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg. 

Tisdagen den 23 maj klockan 14:00 – 16:30

KEFU-dagen

Tisadg den 13 juni 2017

Läs mer





 

KEFU är ett samarbetsorgan mellan Region Skåne, Skånes kommuner och Lunds universitet. Ett av KEFUs uppdrag är att sprida aktuell kommunalekomisk forskning och det sker bland annat genom detta nyhetsbrev. Du får nytt från KEFU som anställd i någon av våra samarbetsorganisationer eller genom att du tidigare har visat intresse för KEFUs verksamhet. Kontakta gärna KEFUs kansli om du har några frågor.


KEFU - Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning
Box 7080, 220 07 Lund. Tel: 046-222 49 60, 222 78 20 www.kefu.se