Uppföljningssystem som bidrar till bättre beslut i vården
Anders Anell
I ett
nytt KEFU-projekt ska professor Anders Anell utveckla en modell för hur
uppföljningen av indikatorer i vården förutom för olika typer av
ansvarsutkrävande kan användas för organisatoriskt lärande. Som
studieobjekt används svensk cancervård på nationell, regional och lokal
nivå.
Uppföljning av kvalitet och prestationer i den offentliga sektorn, inte
minst inom vården har blivit allt vanligare under de senaste
decennierna. Dels för att det blivit enklare att få fram information i
takt med en ökad digitalisering, dels för att intresset ökar för vad
skattebetalarna faktiskt får för sina pengar.
– Men det finns en tendens till att man först ser vad som är möjligt
att följa upp med olika indikatorer och sedan bestämmer sig för vad
uppföljningen ska användas till, säger Anders Anell. För en forskare
vore det mer naturligt att först bestämma sig för vad syftet är med
uppföljningen. Syftet bestämmer nämligen vilka indikatorer som är mer
eller mindre bra, vilka egenskaper de har, och vad man ska tänka på när
man använder dem.
Läs
mer
|
Chefskapets betydelse för att få sjuksköterskor att stanna
Johanna Alfvén
Ett
allmänt problem på många sjukhus är att sjuksköterskor upplever att de
har en så ansträngd arbetssituation att de väljer att lämna sin
anställning för att söka sig någon annanstans. Bristen på
sjuksköterskor leder till svårigheter att upprätthålla bemanningen på
vårdavdelningarna, vilket ofta resulterar i ett reducerat antal
vårdplatser. Johanna Alfvén, doktorand i företagsekonomi på
Ekonomihögskolan i Lund, undersöker vilka förutsättningar det finns för
att bedriva chefskap på avdelningarna och hur det påverkar
personalomsättningen.
– Min hypotes är att enhetschefen har en nyckelroll, att givna
förutsättningar för enhetschefer möjliggör etableringen av goda
relationer på arbetsplatsen, säger Johanna Alfvén, som räknar med att
lägga fram sin avhandling om två år.
Teoretiskt utgår Johanna Alfvén till stor del från den amerikanske
ekonomen Albert O. Hirschman som i sin mest kända bok Exit, Voice and
Loyalty (i svensk översättning Sorti eller protest: en fråga om
lojaliteter) nämner olika möjligheter att utöva inflytande inom en
organisation.
Läs mer
|
Högst
personligt: Lärdomar av andra sidan – hur drar vi den bästa nyttan av olikheter i förutsättningarna mellan offentlig och privat verksamhet?
Samuel Sköld, Ekonomichef, Bjuvs Kommun
Efter 14 månader i rollen som ekonomichef i
kommunal verksamhet, efter 18 år inom näringslivet, är det intressant
att reflektera kring vad som förenar och vad som skiljer mellan att
arbeta i offentlig respektive privat verksamhet.
En övergripande analys är att det i näringslivet är fokus på intäkter
och lönsamhet, medan det inom offentlig verksamhet är fokus på vad vi
får för verksamhet och kvalitet för pengarna. Men det finns mer som
förenar än som skiljer, mer att tjäna på att odla likheter än olikheter
och, inte minst, det går att utvecklas genom att ta steget till andra
sidan!
Det var med en skräckblandad förtjusning jag tog steget för att ta mig an en helt ny roll som ekonomichef i Bjuvs kommun.
Utmaningen var att lära sig en massa nya verksamheter, den kommunala
kontexten (eller som många säger; särarten), kopplingen mot politiken,
medborgare och offentligheten. Att det finns olikheter i
förutsättningarna mellan privat och offentligt är självklart och något
jag var beredd på när jag tog steget. Samtidigt gjorde jag förändringen
för egen del just med inställningen att det finns mycket att lära från
de olika perspektiven som kan vara nyttig såväl för personlig
utveckling som för den organisation jag arbetar för.
Läs mer
|
Forskar om innovation offentlig sektor
Emmalisa Nantin, doktorand vid företagsekonomiska institutionen på Ekonomihögskolan i Lund
Emmalisa
Nantin är sedan ett år doktorand på företagsekonomiska institutionen
vid Ekonomihögskolan i Lund. Hennes forskning handlar om innovation i
den offentliga sektorn med särskilt fokus på VA-sektorn.
– Det finns inte så
mycket forskning på VA-sektorn, den mesta forskningen om offentlig
sektor är inriktad på vård, skola och omsorg, säger Emmalisa Nantin.
Dessutom är det intressant att titta på den svenska VA-sektorn ur ett
innovationsperspektiv eftersom Sverige ofta, inte minst från EU: sida,
framhävs som ett av de ledande länderna inom innovation. Och statliga
Vinnova satsar en hel del pengar på att främja innovation i VA-sektorn.
Som teoretisk överbyggnad för sitt avhandlingsarbete använder Emmalisa Nantin den teori som utvecklats om .
Den teorin är väldigt fokuserad på
organisationsnivån, på organisationer som aktörer i nätverken. Det vill
jag kombinera med att även studera individernas påverkan. Det är ju
faktiskt individer som ingår i nätverken och deras personliga intressen
och önskemål tror jag spelar en väl så stor roll i de
innovationsprocesser som sker i nätverken. Sedan tittar jag även på
organisationerna och hur de påverkar vad individerna kan och vill göra.
Läs mer
|
Hur EU:s statsstödsregler påverkar demokratin och det kommunala självstyret
Linda Nyberg disputerade den 21 april
Det
politiska handlingsutrymmet minskar när EU med sina statsstödsregler
och komplexa juridiska regelverk sätter ramarna för vad politiker får
göra. Och dessa statsstödsregler avspeglar att EU-kommissionen
genomsyras av nyliberala tankar om konkurrens som ett bättre sätt att
organisera samhället än genom politiska beslut. Det är några av
slutsatserna i statsvetaren Linda Nybergs nyligen framlagda
doktorsavhandling.
Det var när Lina Nyberg, som för några år sedan fick KEFUs uppsatspris,
gjorde praktik på SKL som hon fick upp ögonen för hur EU:s
upphandlingsregler påverkade den regionala och kommunala politiken.
– Jag blev mer och mer intresserad av idén om konkurrens som det som
driver samhället framåt och att det blivit möjligt att stoppa politiska
beslut med hänvisning till att konkurrensregler. Jag tyckte att det var
ett främmande sätt att resonera för mig som statsvetare med det jag
lärt mig om hur demokratin ser ut och tanken om att demokratin utgår
från folket. Man kan säga att min avhandling handlar om relationen
mellan dessa demokratiska idéer och idéer om konkurrens.
Läs
mer
|
Styrelsemedlem som följt KEFU sedan starten
Per Magnus Andersson
Vi
fick en pratstund med Per Magnus Andersson, universitetslektor vid
företagsekonomiska institutionen, som varit knuten till KEFU sedan
starten och som i slutet av förra året lämnade sin plats KEFUs
styrelse, där han suttit med i 26 år.
Hur ser din historia med KEFU ut?
– Det började egentligen redan innan KEFU bildades. Jag var tidigt
intresserad av ekonomistyrning och när jag började skriva min
avhandling kom jag att rikta in mig på den offentliga sektorn. Jag och
Lennart Hansson, KEFUs tidigare forskningsledare, gjorde ett arbete
tillsammans där vi bland annat studerade internprissättning och
myndigheters agerande mot varandra. Sedan disputerade jag 1984, samma
år som KEFU bildades. KEFU hade från början ett litet kansli centralt
på universitetet men verksamheten flyttades efter ett par år till
företagsekonomiska institutionen. Det var då jag började bli inblandad
och några år senare, runt 1990, valdes jag in i styrelsen. Annars har
jag fortsatt att arbeta med ekonomistyrningsfrågor både i privat och
offentlig sektor.
Läs
mer
|
KEFU-dagen 2017
Tisdag den 13 juni 2017
Årets KEFU-dag handlar om den kommunala framtiden. För att belysa denna
görs med hjälp av forskare och praktiker nedslag inom olika områden
såsom ekonomi, handel, kollektivtrafik, arbetsmarknad, robotics etc.
KEFU-dagen inleds med att Professor Peter Gärdenfors reflekterar över
samspelet mellan människa och robot och blickar framåt. Därefter får vi
vittnesmål från Jan Sturesson som under lång tid fått ta del av hur
världstoppar samtalar om den kommande framtiden.
KEFU-dagen bjuder på flera andra spännande och intressanta framträdanden samt en avslutande debatt.
Dagens moderator är Johan Wester.
Hela programmet för KEFU-dagen kan läsas här.
|
Boken "Modernizing the Public Sector" släppt
Ett gäng glada författare firade i mars släppet av boken Modernizing
the Public Sector – Scandinavian Perspectives som ges ut av förlaget
Routledge. I boken medverkar även flera andra författare som inte kunde
komma till releasepartyt.
På bilden ovan från vänster: Irvine Laplsey, Anna Thomasson, Robert
Wenglén, Anna Häger Glenngård, Ulf Ramberg, Hans Knutsson, Alexander
Paulsson, Ola Mattisson och Gert Paulsson.
Läs mer om boken
|
Kurser Våren 2017 Ekonomi för
verksamhetsansvariga
Medverkande: Caroline
Hellström, Mikael Hellström och Ulf Ramberg
Fredagen den 19 maj klockan 09:00 – 16:30
Seminarier Våren 2017
Koordinering och matchning inom hälso- och sjukvård - en värdeskapande
tjänst för hälso- och sjukvården
Medverkande:Lars
Nordgren ochCatharina Wingner Leifland båda vid Institutionen för
service management och tjänstevetenskap, Campus Helsingborg.
Tisdagen den 23 maj klockan 14:00 – 16:30
KEFU-dagen
Tisadg den 13 juni 2017
Läs mer
|
|