Ser mailet konstigt ut? Klicka här för att läsa det i din webbläsare!

 
Oktober 2015
Tillväxt eller otillväxt?
 Går ständig tillväxt att förena med ett rättvist samhälle och en bra miljö eller finns det andra sätt att uppnå detta? 11 forskare från olika delar av Lunds universitet ska ta sig an begreppet ”degrowth” i ett nytt forskningstema på Pufendorfinstitutet.

Degrowth har blivit ett samlande begrepp för olika sociala rörelser, aktivistgrupper, alternativa livsstilar och tvärvetenskaplig forskning med inriktning på samhällen som inte är beroende av tillväxt men som ändå ger en hög livskvalitet med ett hållbart utnyttjande av naturresurser. På svenska sägs ibland ”nerväxt”, men gruppen har valt att översätta degrowth till ”oväxt”.

–Tanken med detta tema är att vi ska kunna utveckla forskningen om degrowth och även öka intresset för begreppet i den allmänna debatten, säger Alexander Paulsson, som tillsammans med Ekaterina Chertovskaya varit initiativtagare till projektet.

Läs mer

Forskar om kollektivtrafikens finansiering

Det finns en politisk målsättning att kollektivtrafikens andel av resandet ska öka betydligt i framtiden. Hur detta ska kunna organiseras och finansieras är forskningsområdet för Erik Ronnle, doktorand på företagsekonomiska institutionen vid Lund universitet och verksam vid K2, nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik.

Erik Ronnle har en civilingenjörsutbildning i ekosystemteknik i botten, kompletterad med studier i nationalekonomi, och jobbade som miljökonsult på WSP i Malmö innan han bestämde sig för att börja doktorera.

– Att det just skulle bli kollektivtrafiken jag skulle börja forska om var väl egentligen mest en tillfällighet, säger Erik Ronnle. Men jag har länge varit intresserad av offentlig styrning och finansiering. Och jag hade kontakt med Ulf Ramberg från KEFU och K2 som tipsade om att det fanns ett stort intresse för forskning om kollektivtrafikens finansiering.

Läs mer

Fast i bidragsfällan


Högst personligt:
Anne-Marie Pålsson

1993 infördes ett system där de ekonomiska villkoren hos Sveriges kommuner och landsting skulle jämnas ut. Invånarna, oavsett var de bodde i landet, skulle tillförsäkras likvärdig kommunal service var det tänkt. Sedan dess har reglerna ändrats många gånger och det system vi har idag kom på plats 2005.

Främst sker utjämningen på intäktssidan. Och totalt rör det sig om ca 60 miljarder kronor årligen varav drygt 90 procent finansieras över statsbudgeten. Resten utgörs av inbetalningar från de rikare kommunerna.

Läs mer

KEFU satsar på ny ekonomutbildning

Under vården 2016 startar en ny och omarbetad version av det tidigare PUCK-konceptet.

– Den nya utbildningen tar sin utgångspunkt i de olika roller ekonomerna har i sitt vardagliga arbete, säger Mikael Hellström, kurs- och seminarieansvarig hos KEFU (till höger på bilden ovan tillsammans med Ulf Ramberg).

Det är till exempel rollerna som redovisare, analytiker, förändringsagent och marknadsaktör.

Programmet ges som fem tvådagarsinternat med ungefär en månads mellanrum och kommer att besökas av flera inbjudna gäster och föreläsare.
 

Läs mer

RUR diskuterades vid seminarium i Malmö


Svenskt Näringsliv i Malmö bjöd i september in till ett seminarium om den kommunala resultatutjämningsresreven, RUR, som riksdagen beslutade införa 2012. Med detta system kan en del av en kommuns överskott reserveras för att sedan användas för att täcka underskott som uppstår till följd av lågkonjunkturer. Av diskussonen under seminariet framkom en önskan om enklare regelverk för att använda RUR.

På bilden ovan fr. v. Mats Hansson, budgetchef Malmö stad, Torbjörn Tagesson, professor Linköpings universitet, Claes Norberg, professor och redovisningsexpert Svenskt Näringsliv och Anita Dumky, revisor och författare till rapporten "Vinsten som styrsignal i kommunla verksamheter och i företag".
Nytt KEFU-projekt om hur vi använder information för att välja vårdgivare

Nationalekonomen Lina Maria Ellegård från Ekonomihögskolan i Lund ska, tillsammans med forskarkollegorna Jens Dietrichson och Gustav Kjellson, undersöka effekterna av jämförande information vid valet av vårdgivare.

Bakgrunden till projektet är de senaste årens "explosion" av valfrihetsreformer inom hälsovården. För den enskilde kan det leda till förbättrade möjligheter att hitta en vårdgivare som passar ens behov, men det kräver att man tar till sig och jämför information om de vårdgivare som står till buds.

Läs mer

 
   

Kurser  hösten 2015

Hur många komponenter blev det?
Teori och praktik avseende komponentavskrivning för kommunala anläggningstillgångar

Tid: Torsdagen den 19 november kl. 09.00-16.30

Ekonomi för verksamhetsansvariga
Tid: Fredag den 20 november kl. 09.00-16.30

Ekonomi för kommunalteknikern – det du måste veta om redovisning på en teknisk förvaltning
Tid: Fredag den 11 december kl.09.00-16.30

Koncernredovisning i kommuner (sammanställd redovisning)
Tid: Torsdag den 10 december kl. 09.00-17.00 och fredag den 11 december kl. 09.00-16.30


Seminarier hösten 2015

Svenska nationella kvalitetsregister i ett amerikanskt perspektiv
Med Charlotta Levay, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Tid: Onsdagen den 11 november kl. 13.30

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?
Med Marianne Svensson från myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Tid: Torsdagen den 26 november kl. 14.00

Den nya kommunallagen
Med Anna Sandborgh, fd kommundirektör i Karlstad  och mångårig ordförande i kommundirektörsföreningen i Sverige

Tid: Onsdagen den 2 december kl. 13.30

 

KEFU är ett samarbetsorgan mellan Region Skåne, Skånes kommuner och Lunds universitet. Ett av KEFUs uppdrag är att sprida aktuell kommunalekomisk forskning och det sker bland annat genom detta nyhetsbrev. Du får nytt från KEFU som anställd i någon av våra samarbetsorganisationer eller genom att du tidigare har visat intresse för KEFUs verksamhet. Kontakta gärna KEFUs kansli om du har några frågor.


KEFU - Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning
Box 7080, 220 07 Lund. Tel: 046-222 49 60, 222 78 20 www.kefu.se