Tillväxt eller otillväxt?
 Går ständig tillväxt att förena med ett rättvist samhälle och en
bra miljö eller finns det andra sätt att uppnå detta? 11 forskare från
olika delar av Lunds universitet ska ta sig an begreppet ”degrowth” i
ett nytt forskningstema på Pufendorfinstitutet.
Degrowth har blivit ett samlande begrepp för olika sociala rörelser,
aktivistgrupper, alternativa livsstilar och tvärvetenskaplig forskning
med inriktning på samhällen som inte är beroende av tillväxt men som
ändå ger en hög livskvalitet med ett hållbart utnyttjande av
naturresurser. På svenska sägs ibland ”nerväxt”, men gruppen har valt
att översätta degrowth till ”oväxt”.
–Tanken med detta tema är att vi ska kunna utveckla forskningen om
degrowth och även öka intresset för begreppet i den allmänna debatten,
säger Alexander Paulsson, som tillsammans med Ekaterina Chertovskaya
varit initiativtagare till projektet.
Läs mer
 |
Forskar om kollektivtrafikens finansiering
 Det finns en politisk målsättning att kollektivtrafikens andel av resandet ska öka betydligt i
framtiden. Hur detta ska kunna organiseras och finansieras är
forskningsområdet för Erik Ronnle, doktorand på företagsekonomiska
institutionen vid Lund universitet och verksam vid K2, nationellt
kunskapscentrum för kollektivtrafik.
Erik Ronnle har en civilingenjörsutbildning i ekosystemteknik i botten,
kompletterad med studier i nationalekonomi, och jobbade som
miljökonsult på WSP i Malmö innan han bestämde sig för att börja
doktorera.
– Att det just skulle bli kollektivtrafiken jag skulle börja forska om
var väl egentligen mest en tillfällighet, säger Erik Ronnle. Men jag
har länge varit intresserad av offentlig styrning och finansiering. Och
jag hade kontakt med Ulf Ramberg från KEFU och K2 som tipsade om att
det fanns ett stort intresse för forskning om kollektivtrafikens
finansiering.
Läs mer
|
Fast i bidragsfällan
Högst personligt:
Anne-Marie Pålsson
1993 infördes ett system där de ekonomiska villkoren hos Sveriges
kommuner och landsting skulle jämnas ut. Invånarna, oavsett var de
bodde i landet, skulle tillförsäkras likvärdig kommunal service var det
tänkt. Sedan dess har reglerna ändrats många gånger och det system vi
har idag kom på plats 2005.
Främst sker utjämningen på intäktssidan. Och totalt rör det sig om ca
60 miljarder kronor årligen varav drygt 90 procent finansieras över
statsbudgeten. Resten utgörs av inbetalningar från de rikare kommunerna.
Läs mer
|
KEFU satsar på ny ekonomutbildning
Under vården 2016 startar en ny och omarbetad version av det tidigare PUCK-konceptet.
– Den nya utbildningen tar sin utgångspunkt i de olika roller ekonomerna
har i sitt vardagliga arbete, säger Mikael Hellström, kurs- och
seminarieansvarig hos KEFU (till höger på bilden ovan tillsammans med Ulf Ramberg).
Det är till exempel rollerna som redovisare, analytiker, förändringsagent och marknadsaktör.
Programmet ges som fem tvådagarsinternat med ungefär en
månads mellanrum och kommer att besökas av flera inbjudna gäster och
föreläsare.
Läs mer
|
RUR diskuterades vid seminarium i Malmö
Svenskt Näringsliv i Malmö bjöd i september in till ett seminarium om
den kommunala resultatutjämningsresreven, RUR, som riksdagen beslutade
införa 2012. Med detta system kan en del av en kommuns överskott
reserveras för att sedan användas för att täcka underskott som uppstår
till följd av lågkonjunkturer. Av diskussonen under seminariet framkom en önskan om enklare regelverk för att använda RUR.
På bilden ovan fr. v. Mats Hansson, budgetchef Malmö stad, Torbjörn
Tagesson, professor Linköpings universitet, Claes Norberg, professor
och redovisningsexpert Svenskt Näringsliv och Anita Dumky, revisor och
författare till rapporten "Vinsten som styrsignal i kommunla
verksamheter och i företag".
|
Nytt KEFU-projekt om hur vi använder information för att välja vårdgivare
Nationalekonomen
Lina Maria Ellegård från Ekonomihögskolan i Lund ska, tillsammans med
forskarkollegorna Jens Dietrichson och Gustav Kjellson, undersöka
effekterna av jämförande information vid valet av vårdgivare.
Bakgrunden till projektet är de senaste årens "explosion" av
valfrihetsreformer inom hälsovården. För den enskilde kan det leda till
förbättrade möjligheter att hitta en vårdgivare som passar ens behov,
men det kräver att man tar till sig och jämför information om de
vårdgivare som står till buds.
Läs mer
|
|
|
| |
|
Kurser hösten 2015
Hur många komponenter blev det?
Teori och praktik avseende komponentavskrivning för kommunala anläggningstillgångar
Tid: Torsdagen den 19 november kl. 09.00-16.30
Ekonomi för verksamhetsansvariga
Tid: Fredag den 20 november kl. 09.00-16.30
Ekonomi för kommunalteknikern – det du måste veta om redovisning på en teknisk förvaltning
Tid: Fredag den 11 december kl.09.00-16.30
Koncernredovisning i kommuner (sammanställd redovisning)
Tid: Torsdag den 10 december kl. 09.00-17.00 och fredag den 11 december kl. 09.00-16.30
Seminarier hösten 2015
Svenska nationella kvalitetsregister i ett amerikanskt perspektiv
Med Charlotta Levay, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Tid: Onsdagen den 11 november kl. 13.30
Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?
Med Marianne Svensson från myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Tid: Torsdagen den 26 november kl. 14.00
Den nya kommunallagen
Med Anna Sandborgh, fd kommundirektör i Karlstad och mångårig ordförande i kommundirektörsföreningen i Sverige
Tid: Onsdagen den 2 december kl. 13.30
|
|
