Vad står det egentligen i kommunens årsredovisning?
Peter Svensson
Peter
Svensson och Niklas Sandell, båda verksamma vid företagsekonomiska
institutionen på Ekonomihögskolan ii Lund har gått igenom och närläst
alla skånska kommuners årsredovisningar för att undersöka hur
kommunerna uttrycker sig när de ska förklara olika misslyckanden.
Resultaten kan läsas i en ny KEFU-rapport.
Förhoppningsvis kan rapporten bidra till att årsredovisningarna i framtiden blir lättare att förstå även för oinvigda.
– Ur ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att alla medborgare
oavsett bakgrund ska kunna läsa och avkoda myndigheters budskap och det
gäller även finansiella texter, säger Peter Svensson. Det vill vi bidra
till genom att visa de olika språkliga och retoriska tekniker som
används av kommunerna i deras finansiella kommunikation. Vi vill också
bidra till att det skapas en debatt om det språk som används i
årsredovisningarna.
Läs
mer
|
Ekonomen som multikonstnär
Caroline Hellström
I
KEFU-rapporten ”Den offentliga ekonomen – en svårbestämd multikonstnär”
redogörs för den mest omfattande studien av ekonomer i offentlig sektor
som hittills genomförts i Sverige. I rapporten lanseras en ny
kategorisering av olika ekonomroller som tar fasta på ekonomens roll i
organisationen istället för på de arbetsuppgifter som utförs av
ekonomer.
Detta är KEFUs tredje kartläggning av ekonomer i svensk offentlig
sektor. Nytt i den här studien är att den även omfattar ekonomer
i statliga myndigheter. Studien har finansierats av KEFU
tillsammans med Ekonomistyrningsverket. Totalt 2700 personer har svarat
på den anonyma enkät som skickats ut, vilket motsvarar en svarsfrekvens
på 58 procent. Frågorna har för jämförbarhetens skull varit desamma i
de tre studierna.
Av svaren att döma verkar de flesta ekonomer i den offentliga sektorn
trivas ganska bra och de anser att de har meningsfulla och intressanta
arbetsuppgifter. Det framgår också, både i denna och i de två tidigare
studierna, att ekonomer utför många olika uppgifter.
Läs mer
|
Högst
personligt:
Olika underlag behövs för kloka beslut om stora infrastrukturinvesteringar
John Hultén, föreståndare K2 Foto:Kennet Ruona
Infrastruktur-
och bostadsbyggande är just nu heta diskussionsfrågor på politiska
dagordningar runtom i Sverige, både lokalt, regionalt och nationellt.
Nya infrastrukturprojekt är ofta kostsamma.
I en klass för sig är planerna på en ny stambana för höghastighetståg
mellan Göteborg-Stockholm och Malmö-Stockholm som beräknas kosta i
storleksordningen 230 miljarder kronor.
Lite grand i skymundan pågår planeringen av andra stora
infrastrukturprojekt för att utveckla transportsystemet, inte minst i
storstadsregionerna. Det handlar om utbyggd tunnelbana,
spårvägssatsningar, prioriterade busstråk m.m. De stora satsningar som
görs på infrastruktur har hällt förnyat bränsle på diskussionen om
vilka infrastrukturinvesteringar som bör prioriteras och hur
planeringsprocessen egentligen fungerar.
Läs mer
|
Sten-Bertil Olsson berättar om sin avhandling i filmad intervju
Sten-Bertil Olsson i samtal med Jenny Loftrup från Lund universitet
Sten-Bertil Olsson,tidigare skoldirektör i Lunds kommun har som vi
tidigare berättat om i nytt från KEFU skrivit en avhandling som bland annat visar att varierande skolpeng får prissättingen på gymnasiemarknaden att fungera dåligt.
På bokmässan i Göteborg medverkade en rad författare från Lund med sina doktorsavhandlingar. Bland dem Sten-Bertil Olsson och en intervju med honom kan ses på YouTube. Se filmen här!
|
Ny rapport om skånsk primärvårds utveckling efter Hälsoval Skåne
Anders Anell tillsammans med Anna H Glenngård, som gjort statistiska analyser för rapporten.
I
en ny KEFU-rapport beskriver professor Anders Anell primärvårdens
utveckling efter införandet av vårdval i Region Skåne och hur ständigt
förändrade ackrediteringsvillkor påverkat verksamheten. I rapporten ges
också några rekommendationer till beslutsfattarna i Region Skåne.
Denna rapport är den fjärde delrapporten som tagit fram inom ett större projekt
för att göra en bred och oberoende utvärdering av vårdval i Region
Skåne. Anna H Glenngård från Ekonomihögskolan i Lund har
medverkat med statistiska analyser för denna studie.
I rapporten framkommer bland annat att de finansiella resurserna i den
skånska primärvården har ökat mer än i de flesta andra landsting sedan
2004 och att antalet vårdcentraler ökade med 17 procent de tre första
åren efter införandet av Hälsoval Skåne för att sedan ligga på en
ganska stabil nivå. Andelen invånare som listat sig på privata
vårdcentraler i Skåne har också mer än fördubblats och det har skett en
betydande ökning av antalet sjuksköterskor.
Läs
mer
|
Flera nya initiativ för att utveckla primärvården
Ingrid Bergman är områdeschef vid avdelningen för Hälso-och sjukvårdsyrning i Region Skåne
Bland annat utifrån den rapport som Anders Anell lagt fram om
primärvården i Skåne efter införandet av Hälsoval Skåne har Region
Skåne beslutat om att inrätta olika former av fora för dialog som kan
leda till att primärvården fortsätter att utvecklas för att fullt ut
bli första linjens sjukvård.
– Rapporten har varit oerhört värdefull ur flera aspekter, säger Ingrid
Bergman från avdelningen för Hälso-och sjukvårdsyrning i Region Skåne.
Den har en väldigt hög trovärdighet såväl på ledningsnivå som på
verksamhetsnivå. Och förslagen som ges i rapporten är en viktig input
till det kommande arbetet med att utveckla primärvården.
Det har hittills inte fattats några konkreta beslut om förändringar,
utan besluten gäller olika former av dialog som kan leda till
förändringar i framtiden.
Läs
mer
|
___________________________________
|
___________________________________
|
Seminarier hösten 2016
Utvärdering av vårdval
Medverkande: Anders Anell
Tid: Torsdagen den 25 oktober 14.00-17.00 Läs mer
Redovisningens
språk uttryckt i kommunala årsredovisningar
Medverkande: Niklas Sandell och Peter Svensson
Tid: Tisdagen den 13 december 14.00-17.00 Läs mer
|
