Ger nya städer ny tillväxt?
Kerstin Enflo
Vad betyder städer för ekonomisk tillväxt och kan man skapa en
fungerande stad ur tomma intet? Det var några av de frågor som togs upp
av Kerstin Enflo, docent i ekonomisk historia under en föreläsning som
ingick i den årslånga jubileumskurs som Lunds universitet ger i samband
med firandet av universitetets 350-årsjubileum.
Några dagar före Kerstin Enflos föreläsning Urbanisering och tillväxt under flera årtusenden (se hela föreläsningen här) presenterade bostadsminister Peter Eriksson ett förslag till att bygga nio nya städer och stadsdelar i Sverige.
– Frågan är vad man egentligen menar när man säger att man vill bygga
nya städer, säger Kerstin Enflo. Stad är ett historiskt begrepp som var
knutet till särskilda privilegier enligt stadslagen från 1300-talet,
medan man numera officiellt talar om stora tätorter. När vi pratar om
städer tänker vi oss oftast en historisk infrastruktur med ett torg ett
rådhus och kanske en tullmur. Ska det också ingå i nya städer eller
pratar man bara om en samling hus som står tätt tillsammans? Jag undrar
om man pratar om att bygga en stad för att det är ett begrepp som
skapar positiva känslor och för att det låter mysigare att bo i en stad
än att bo i en tätort.
Läs
mer
|
Forskare i KEFUs nätverk
Hur utvecklas prioriteringar för forskning, utveckling och innovation?
Erik Brattström är doktorand vid Företagsekonomiska institutionen med inriktning på forskningspolitik
Forsknings- och innovationsprojekt är ofta sprungna ur politiska
visioner. Men hur ser kedjan av prioriteringar ut från politiska beslut
via handläggande myndigheter till de konkreta projekten? Det undersöker
Erik Brattström, doktorand i forskningspolitik vid Ekonomihögskolan i
Lund i sitt avhandlingsarbete.
– Det finns osäkerhet och asymmetrier i kunskap och informationen
mellan politiker, myndigheter och forskarmiljöer, säger Erik
Brattström. Som medborgare kan vi till exempel höra att det sätts upp
ett politiskt mål om när landet ska ha ställt om till fossilfritt
bränsle, men vad som sedan händer vet vi ganska lite om. Här är
transparensen betydligt mindre.
I sin forskning studerar Erik Brattström hur Energimyndigheten arbetar
med att prioritera forskning och innovation, hur Vinnova arbetar med
att skapa en större samverkan mellan, och inom, olika branscher,
akademi och myndigheter samt hur Vetenskapsrådet arbetar med
prioriteringar inom grundforskning.
Läs mer
|
Högst
personligt: På önskelistan: politiskt mod
Therese Nilsson, docent, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund
Med mindre än ett år kvar till nästa val till riksdag, landsting och
kommuner duggar det tätt med förslag på åtgärder relaterade till
utbildning, sjukvård och arbetsmarknad. Då en större del av
välfärdsstatens finansiering tryggas genom skatter är det viktigt att
de förslag som genomförs ger resultat och att användandet av
skattemedel är så effektivt som möjligt. Detta är angeläget då resurser
är ändliga, men också för att bibehålla ett förtroende för
skattesystemet och välfärdsstaten.
För att politiken ska nå dessa mål behövs kunskap om vilka insatser som
fungerar som det var tänkt och vilka insatser som inte gör det. Idag är
det dock generellt mycket svårt att utvärdera genomförda reformer.
En anledning är att reformer ofta lanseras fullt ut vid ett och samma
tillfälle i hela landet. Hade man istället gjort en avgränsad
pilotstudie, randomiserat introduktionen av en reform, eller låtit
kommuner/landsting stegvis implementera en viss åtgärd under ett mindre
antal år skulle man kunna använda förfinade kvantitativa metoder för
att avgöra faktiska effekter.
Läs mer
|
Kritisk granskning av hur samhället styrs och organiseras
Statsvetaren Stina Melander är med i forskningsgruppen "Kritisk förvaltningsforskning"
Inom Statsvetenskapliga institutionen i Lund finns en rad forskningsgrupper där forskare med liknande intressen möts. Här ordnar man till exempel seminarier, bjuder in gästföreläsare och inom grupperna startas ofta nya samarbeten. En av dessa är gruppen för kritisk förvaltningdforskning.
– Att granska den offentliga förvaltningen ur olika perspektiv är
viktigt, inte minst eftersom den på så många sätt har en avgörancde
roll i människors liv, säger universitetslektor Stina Melander, en av
forskarna i gruppen.
Utifrån
nyckelkategorier som makt, demokrati, styrning och etik undersöker
gruppens medlemmar en rad olika politiska processer. Gruppens forskning
rör till exempel organisations- och styrningsmodeller inom offentlig
förvaltning, men även relationer mellan myndigheter och medborgare samt
de värderingar och normer som präglar dessa relationer.
Flera av forskarna undersöker också implikationer av olika styrningsideal från ett demokratiperspektiv.
Läs mer
|
Är de nordiska ländernas ekonomier ett föredöme för USA?
George Lakey menar att USA har mycket att lära av hur de nordiska ekonomierna är organiserade
De nordiska länderna
utvecklades under förra seklet från att vara några av Europas
fattigaste länder till välmående länder med hög levnadsstandard, låg
arbetslöshet, små inkomstskillnader, låg kriminalitet och goda sociala
skyddsnät. I sin bok Viking Economics How the Scandinavians Got It Right – and How We Can, Too går den amerikanske författaren, sociologen
och aktivisten George Lakey igenom hur de nordiska länderna lyckats med
detta och argumenterar för att USA borde ta efter stora delar av den
nordiska modellen.
Parallellt med en akademisk karriär har Lakey sedan 50-talet deltagit i
olika proteströrelser, bland annat mot kärnvapen, USAs krigsföring i
Vietnam och medverkat i och startat en rad andra ickevåldskampanjer för
rättvisa och fred. Som aktivist har han också flera gånger blivit gripen av
polis.
Lakey tog 1959 båten från USA till Oslo för att gifta sig med en norsk
flicka och han har sedan dess vistats mycket i Norge och även lärt sig
tala norska. Större delen av den välskrivna och underhållande boken
ägnas också åt norska förhållanden, även om han också ganska ingående
beskriver utvecklingen i Sverige, Danmark och Island.
Läs
mer
|
"USA ska inte försöka kopiera den nordiska modellen"
Andreas Bergh
Välfärdsforskaren
Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, tror i
motsats till George Lakey inte att det är någon bra idé för USA att
försöka kopiera den nordiska modellen.
– När man jämför utfall som BNP per capita, inkomstfördelning,
spädbarnsdödlighet och så vidare klarar sig de nordiska länderna
väldigt bra i internationella jämförelser. Frågan är vad det beror på.
Graden av tillit till medmänniskor och samhällsinstitutioner betyder
mycket. Och många vill hävda att den höga tilliten i Sverige är orsakad
av välfärdsstaten och arbetarrörelsen. Men sannolikt är det tvärtom så
att det är den höga tilliten som gjort att välfärdsstaten kunnat
utvecklas.
– Dessutom var ju också en välfungerande kapitalism och marknadsekonomi
viktiga förutsättningar för att de nordiska länderna kunde bli så rika
som de blev. Särskilt tydlig är det i Sveriges fall. Sverige var fram
till slutet av 1800-talet ett av de fattigaste länderna i Europa. Sedan
kom frihandelsreformer, reformer av rättsväsendet och så småningom
aktiebolagslagstiftning, fackföreningar, industriavtal och så vidare.
Läs
mer
|
|
|
Kurser hösten 2017 Ekonomi för
verksamhetsansvariga
Medverkande: Caroline
Hellström, Mikael Hellström och Ulf Ramberg
Fredagen den 8 december klockan 09:00 – 16:30 Läs mer
Seminarier hösten 2017
Skolkostnadsutredningen
Medverkande:
Jan Erik Gustavsson, professor och Skolkommissionens ordförande, Matz
Nilsson förbundsordförande Sveriges Skolledarförbund och ledamöt i
Skolkommissionen samt ek. dr. Sten-Bertil Olsson
Måndag den 4 december 14.00 -16.30
Läs mer
Varumärkesorientering i offentlig sektor
Medverkande: Jon Bertilsson, ek dr och Jens
Rennstam, docent båda från Företagsekonomiska institutionen,
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Torsdag den 7 december 14.00 - 16.30
Läs mer
Välfärdsstatens framväxt
Medverkande:Therese Nilsson, docent, Ekonomihögkolan, Lunds universitet
Onsdag den 13 december 14.00 - 16.30
Läs mer
|
|