Nytt från KEFU

Ser mailet konstigt ut? Klicka här för att läsa det i din webbläsare!

Nov 2017

Ger nya städer ny tillväxt? Kerstin Enflo Vad betyder städer för ekonomisk tillväxt och kan man skapa en fungerande stad ur tomma intet? Det var några av de frågor som togs upp av Kerstin Enflo, docent i ekonomisk historia under en föreläsning som ingick i den årslånga jubileumskurs som Lunds universitet ger i samband med firandet av universitetets 350-årsjubileum. Några dagar före Kerstin Enflos föreläsning Urbanisering och tillväxt under flera årtusenden (se hela föreläsningen här) presenterade bostadsminister Peter Eriksson ett förslag till att bygga nio nya städer och stadsdelar i Sverige. – Frågan är vad man egentligen menar när man säger att man vill bygga nya städer, säger Kerstin Enflo. Stad är ett historiskt begrepp som var knutet till särskilda privilegier enligt stadslagen från 1300-talet, medan man numera officiellt talar om stora tätorter. När vi pratar om städer tänker vi oss oftast en historisk infrastruktur med ett torg ett rådhus och kanske en tullmur. Ska det också ingå i nya städer eller pratar man bara om en samling hus som står tätt tillsammans? Jag undrar om man pratar om att bygga en stad för att det är ett begrepp som skapar positiva känslor och för att det låter mysigare att bo i en stad än att bo i en tätort. Läs mer	Forskare i KEFUs nätverk Hur utvecklas prioriteringar för forskning, utveckling och innovation? Erik Brattström är doktorand vid Företagsekonomiska institutionen med inriktning på forskningspolitik Forsknings- och innovationsprojekt är ofta sprungna ur politiska visioner. Men hur ser kedjan av prioriteringar ut från politiska beslut via handläggande myndigheter till de konkreta projekten? Det undersöker Erik Brattström, doktorand i forskningspolitik vid Ekonomihögskolan i Lund i sitt avhandlingsarbete. – Det finns osäkerhet och asymmetrier i kunskap och informationen mellan politiker, myndigheter och forskarmiljöer, säger Erik Brattström. Som medborgare kan vi till exempel höra att det sätts upp ett politiskt mål om när landet ska ha ställt om till fossilfritt bränsle, men vad som sedan händer vet vi ganska lite om. Här är transparensen betydligt mindre. I sin forskning studerar Erik Brattström hur Energimyndigheten arbetar med att prioritera forskning och innovation, hur Vinnova arbetar med att skapa en större samverkan mellan, och inom, olika branscher, akademi och myndigheter samt hur Vetenskapsrådet arbetar med prioriteringar inom grundforskning. Läs mer
Högst personligt: På önskelistan: politiskt mod Therese Nilsson, docent, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund Med mindre än ett år kvar till nästa val till riksdag, landsting och kommuner duggar det tätt med förslag på åtgärder relaterade till utbildning, sjukvård och arbetsmarknad. Då en större del av välfärdsstatens finansiering tryggas genom skatter är det viktigt att de förslag som genomförs ger resultat och att användandet av skattemedel är så effektivt som möjligt. Detta är angeläget då resurser är ändliga, men också för att bibehålla ett förtroende för skattesystemet och välfärdsstaten. För att politiken ska nå dessa mål behövs kunskap om vilka insatser som fungerar som det var tänkt och vilka insatser som inte gör det. Idag är det dock generellt mycket svårt att utvärdera genomförda reformer. En anledning är att reformer ofta lanseras fullt ut vid ett och samma tillfälle i hela landet. Hade man istället gjort en avgränsad pilotstudie, randomiserat introduktionen av en reform, eller låtit kommuner/landsting stegvis implementera en viss åtgärd under ett mindre antal år skulle man kunna använda förfinade kvantitativa metoder för att avgöra faktiska effekter. Läs mer	Kritisk granskning av hur samhället styrs och organiseras Statsvetaren Stina Melander är med i forskningsgruppen "Kritisk förvaltningsforskning" Inom Statsvetenskapliga institutionen i Lund finns en rad forskningsgrupper där forskare med liknande intressen möts. Här ordnar man till exempel seminarier, bjuder in gästföreläsare och inom grupperna startas ofta nya samarbeten. En av dessa är gruppen för kritisk förvaltningdforskning. – Att granska den offentliga förvaltningen ur olika perspektiv är viktigt, inte minst eftersom den på så många sätt har en avgörancde roll i människors liv, säger universitetslektor Stina Melander, en av forskarna i gruppen. Utifrån nyckelkategorier som makt, demokrati, styrning och etik undersöker gruppens medlemmar en rad olika politiska processer. Gruppens forskning rör till exempel organisations- och styrningsmodeller inom offentlig förvaltning, men även relationer mellan myndigheter och medborgare samt de värderingar och normer som präglar dessa relationer. Flera av forskarna undersöker också implikationer av olika styrningsideal från ett demokratiperspektiv. Läs mer
Är de nordiska ländernas ekonomier ett föredöme för USA? George Lakey menar att USA har mycket att lära av hur de nordiska ekonomierna är organiserade De nordiska länderna utvecklades under förra seklet från att vara några av Europas fattigaste länder till välmående länder med hög levnadsstandard, låg arbetslöshet, små inkomstskillnader, låg kriminalitet och goda sociala skyddsnät. I sin bok Viking Economics How the Scandinavians Got It Right – and How We Can, Too går den amerikanske författaren, sociologen och aktivisten George Lakey igenom hur de nordiska länderna lyckats med detta och argumenterar för att USA borde ta efter stora delar av den nordiska modellen. Parallellt med en akademisk karriär har Lakey sedan 50-talet deltagit i olika proteströrelser, bland annat mot kärnvapen, USAs krigsföring i Vietnam och medverkat i och startat en rad andra ickevåldskampanjer för rättvisa och fred. Som aktivist har han också flera gånger blivit gripen av polis. Lakey tog 1959 båten från USA till Oslo för att gifta sig med en norsk flicka och han har sedan dess vistats mycket i Norge och även lärt sig tala norska. Större delen av den välskrivna och underhållande boken ägnas också åt norska förhållanden, även om han också ganska ingående beskriver utvecklingen i Sverige, Danmark och Island. Läs mer	"USA ska inte försöka kopiera den nordiska modellen" Andreas Bergh Välfärdsforskaren Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, tror i motsats till George Lakey inte att det är någon bra idé för USA att försöka kopiera den nordiska modellen. – När man jämför utfall som BNP per capita, inkomstfördelning, spädbarnsdödlighet och så vidare klarar sig de nordiska länderna väldigt bra i internationella jämförelser. Frågan är vad det beror på. Graden av tillit till medmänniskor och samhällsinstitutioner betyder mycket. Och många vill hävda att den höga tilliten i Sverige är orsakad av välfärdsstaten och arbetarrörelsen. Men sannolikt är det tvärtom så att det är den höga tilliten som gjort att välfärdsstaten kunnat utvecklas. – Dessutom var ju också en välfungerande kapitalism och marknadsekonomi viktiga förutsättningar för att de nordiska länderna kunde bli så rika som de blev. Särskilt tydlig är det i Sveriges fall. Sverige var fram till slutet av 1800-talet ett av de fattigaste länderna i Europa. Sedan kom frihandelsreformer, reformer av rättsväsendet och så småningom aktiebolagslagstiftning, fackföreningar, industriavtal och så vidare. Läs mer

Kurser hösten 2017 Ekonomi för verksamhetsansvariga Medverkande: Caroline Hellström, Mikael Hellström och Ulf Ramberg Fredagen den 8 december klockan 09:00 – 16:30 Läs mer Seminarier hösten 2017 Skolkostnadsutredningen Medverkande: Jan Erik Gustavsson, professor och Skolkommissionens ordförande, Matz Nilsson förbundsordförande Sveriges Skolledarförbund och ledamöt i Skolkommissionen samt ek. dr. Sten-Bertil Olsson Måndag den 4 december 14.00 -16.30 Läs mer Varumärkesorientering i offentlig sektor Medverkande: Jon Bertilsson, ek dr och Jens Rennstam, docent båda från Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Torsdag den 7 december 14.00 - 16.30 Läs mer Välfärdsstatens framväxt Medverkande:Therese Nilsson, docent, Ekonomihögkolan, Lunds universitet Onsdag den 13 december 14.00 - 16.30 Läs mer

KEFU är ett samarbetsorgan mellan Region Skåne, Skånes kommuner och Lunds universitet. Ett av KEFUs uppdrag är att sprida aktuell kommunalekomisk forskning och det sker bland annat genom detta nyhetsbrev. Du får nytt från KEFU som anställd i någon av våra samarbetsorganisationer eller genom att du tidigare har visat intresse för KEFUs verksamhet. Kontakta gärna KEFUs kansli om du har några frågor.

KEFU - Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning
Box 7080, 220 07 Lund. Tel: 046-222 49 60, 222 78 20 www.kefu.se